Vad du bör veta om material och märkningar för hållbara damunderkläder

Sedan EU 2024 införde den nya ekodesignförordningen (ESPR) har kraven på textilier skärpts avsevärt för att minska branschens miljöpåverkan. Men hur identifierar man egentligen hållbara damunderkläder i Sverige? Denna artikel utforskar certifieringar, skötselråd och material som ekologisk bomull och Tencel.

Nya EU-krav och vad de betyder för din garderob

Under 2024 trädde EU:s förordning om ekodesign för hållbara produkter (ESPR) i kraft. Denna lagstiftning utgör en central del av den europeiska gröna given och markerar ett tydligt skifte för hela textilindustrin. Syftet är att etablera hållbara produkter som standard på den europeiska marknaden. För textilsektorn, vilket även omfattar produktion av damunderkläder, medför detta successivt skärpta krav på allt från plaggets slitstyrka och reparerbarhet till användningen av återvunna fibrer och en mer ansvarsfull hantering av kemikalier. Ett av de mest uppmärksammade inslagen i lagstiftningen är det kommande förbudet mot att förstöra osålda kläder, en regel som börjar gälla för större företag från och med år 2026. Vidare introduceras digitala produktpass, vars syfte är att ge konsumenter och återvinningsföretag detaljerad information om plaggens exakta sammansättning och ursprung. För konsumenter i Sverige innebär detta att det på sikt kan bli betydligt enklare att spåra var och under vilka omständigheter underkläder har tillverkats. Samtidigt innebär de nya reglerna en omfattande omställning för modeföretagen, där transparens övergår från att vara ett frivilligt initiativ till att bli ett tvingande lagkrav. Följaktligen behöver många varumärken se över sina leverantörskedjor och designprocesser från grunden.

Smarta materialval: Ekologisk bomull, Tencel och hampa

Valet av tyg har en betydande roll vid köp av underkläder, särskilt eftersom plaggen bärs tätt inpå huden. Konventionell bomullsodling är ofta resurskrävande och involverar kemikalier, vilket gör ekologiskt odlad bomull till ett alternativ värt att överväga. Denna odlas utan syntetiska bekämpningsmedel och förbrukar i regel mindre vatten, vilket kan bidra till en minskad miljömässig belastning. Ett annat material som blivit allt vanligare är Tencel, vilket är ett varumärkesnamn för lyocell från företaget Lenzing. Det tillverkas av träcellulosa i ett slutet system där en mycket stor del av vattnet och lösningsmedlen återanvänds i processen. Tencel beskrivs ofta som mjukt och andningsbart. Svenska aktörer som Dedicated, Lindex och Kappahl använder återkommande ekologisk bomull eller lyocell i delar av sina kollektioner. Ett annat intressant material är hampa, som bland annat erbjuds av varumärken som Organic Socks of Sweden. Hampa växer snabbt och kräver generellt väldigt lite vatten. Även bambu är vanligt förekommande, exempelvis hos varumärken som Veniz Bamboo, Frank Dandy och Boody. Här är det dock bra att känna till att även om bambu växer fort, krävs det ibland starka kemikalier för att omvandla fibrerna till mjuk viskos. Det kan därför vara klokt att leta efter bambuunderkläder som behandlats i en sluten process.

Certifieringar och märkningar att leta efter

Att navigera bland olika företags hållbarhetspåståenden kan vara utmanande, och ibland förekommer så kallad grönmålning inom modebranschen. För att få en tydligare bild av huruvida underkläderna faktiskt uppfyller vissa uppställda miljökrav kan man titta efter oberoende tredjepartscertifieringar. En av de mest omfattande märkningarna för ekologiska textilier är GOTS (Global Organic Textile Standard). Denna standard indikerar inte bara att materialet består av minst 70 procent ekologiska fibrer, utan ställer även krav på miljöhantering och sociala arbetsförhållanden i hela produktionskedjan. En annan vanligt förekommande standard är Oeko-Tex Standard 100. Det är värt att notera att denna märkning i första hand garanterar att den färdiga produkten är fri från ohälsosamma nivåer av vissa kemikalier. Det är positivt för hudvänligheten, men standarden ställer inga direkta krav på att själva odlingen av råmaterialet ska vara ekologisk. Vissa varumärken, såsom schweiziska Calida, svenska Asket och danska Woron, arbetar med olika former av certifieringar och transparensmodeller. Calida tillverkar exempelvis vissa plagg som är certifierade enligt Cradle to Cradle, vilket innebär ett fokus på biologisk nedbrytbarhet eller återvinningsbarhet. En generell aspekt att ha i åtanke gällande certifieringar är dock att de ofta innebär en kostnad. Mindre och lokala varumärken kan i vissa fall ha en ansvarsfull produktion trots att de saknar de officiella stämplarna.

Återvunna fibrer och utmaningen med syntetmaterial

Vid tillverkning av spetsunderkläder och sport-bh:ar är det tekniskt svårt att enbart förlita sig på rena naturmaterial. Dessa plagg kräver ofta mycket elasticitet och formfasthet, vilket gör syntetfibrer vanligt förekommande. Flera tillverkare använder numera återvunna syntetfibrer, såsom polyamid eller polyester. Genom att använda återvunnet material kan behovet av nytillverkad plast reduceras, vilket i sin tur kan minska det samlade koldioxidavtrycket. Ett exempel på utveckling inom detta område är det franska varumärket Chantelle, vars kollektioner ofta utforskar återvinningsbarhetskoncept. Andra aktörer som Girlfriend Collective, samt svenska sportmärken som Casall och Röhnisch, utnyttjar också återvunna fibrer i sina träningsunderkläder för att kombinera funktion med miljöhänsyn. Även om återvunna syntetfibrer adresserar en del av den traditionella plastproblematiken medför de en annan utmaning: utsläpp av mikroplaster. När ett syntetiskt plagg tvättas riskerar det att släppa ifrån sig mikroskopiska plastpartiklar som ibland kan passera reningsverken och nå vattendrag. För att minska spridningen kan man använda en filtrerande tvättpåse, exempelvis Guppyfriend eller liknande produkter, som är designade för att fånga upp avbrutna plastfibrer i tvättmaskinen. Genom att komplettera syntetplagg med medvetna tvättrutiner kan man dra nytta av materialens tekniska egenskaper men hålla nere de negativa miljöeffekterna.

Smarta shoppingtips och hållbar skötsel

Det klädesplagg som lämnar minst avtryck är ofta det som kan användas under en lång tid. Att välja underkläder av god kvalitet och därefter sköta om dem på rätt sätt är fundamentalt för en mer genomtänkt konsumtion. Detta synsätt rimmar väl med intentionerna i EU:s ekodesignförordning, vilken starkt förespråkar en förlängd livslängd för alla typer av textilier. Vid inköp av damunderkläder är det klokt att granska materiallappen och överväga att undvika plagg med onödig inblandning av ny syntet, förutsatt att synteten inte fyller en specifik teknisk funktion för passformen. Ett centralt skötselråd handlar om att justera tvättemperaturen. Många konsumenter tvättar slentrianmässigt underkläder i 60 grader. Moderna tvättmedel är dock ofta effektiva redan vid 30 eller 40 grader, vilket sparar energi och dessutom skonar fibrerna. Särskilt för bh:ar rekommenderas ofta handtvätt eller att de körs i tvättmaskinens mest skonsamma program. Det är även rekommenderat att alltid placera dem i en anpassad tvättpåse, vilket förhindrar att eventuella byglar skadar antingen maskinen eller andra plagg. Slutligen sliter torktumling hårt på textiliernas elasticitet, vilket snabbt kan förkorta underklädernas passform och livslängd. Ett mildare alternativ är att låta trosor och bh:ar lufttorka.

► Ekologisk bomull

   • Kännetecken och fördelar: Odlas utan kemiska bekämpningsmedel, bra andningsförmåga och mjuk mot huden.

   • Möjliga begränsningar: Kräver fortfarande en hel del vatten vid odling jämfört med vissa andra grödor.

► Tencel (Lyocell)

   • Kännetecken och fördelar: Träcellulosa från hållbart skogsbruk, tillverkas i slutet system där kemikalier återanvänds.

   • Möjliga begränsningar: Kan vara dyrare i inköp än traditionella material och odlas sällan lokalt i Sverige.

► Hampa

   • Kännetecken och fördelar: Extremt resurssnål att odla, slitstark och blir mjukare för varje tvätt.

   • Möjliga begränsningar: Blandas oftast med andra material (som Tencel) då ren hampa kan upplevas något stel.

► Återvunnen syntet

   • Kännetecken och fördelar: Ger bra elasticitet och stöd (t.ex. sport-bh), minskar behovet av ny plast.

   • Möjliga begränsningar: Släpper ut mikroplaster vid tvätt, kräver att man använder en filtrerande tvättpåse.

Denna artikel är skriven för utbildningssyften. Informationen om material, regelverk och varumärken baseras på oberoende research genomförd i april 2026.

Källor

Naturvårdsverket - EU-förordningen om ekodesign för hållbara produkter (ESPR) Kemikalieinspektionen - Ekodesignkrav för hållbara produkter (ESPR) Dedicated - Underkläder i ekologisk bomull och Tencel Organic Socks of Sweden - Trosor i Hampa och Tencel Calida / La Leia - Hållbara underkläder och certifieringar